Tur i oturen

Ibland blir man påmind om hur fort det kan gå illa. I går eftermiddag kom jag och Alva hem efter en tur på affären och hittade Amanda medvetslös på källargolvet efter att hon ramlat i källartrappan. Efter ambulanstur till Mora lasarett och många oroliga timmar så kunde faran blåsas av. Inga fler skador förutom en hjärnskakning kunde som tur var hittas på vår Amanda, trots den vådliga färden. Vilken tur hon har haft, vi också för den delen. Amandas första riktiga kommentar i går kväll var att "de klippte sönder mitt nyaste linne". I dag har vi då köpt nytt linne och nya skor för det fick vi visst inte med oss mitt i allt kaos i går. Man får sig en riktig tankeställare om hur snabbt det kan gå ibland om det vill sig illa. Vi får vara rädda om varandra och ta tillvara på den tiden vi har tillsammans. Tack även till moster Kryck och alla andra i föss som ställde upp på nolltid och tog hand om Julia och Alva. Ni är guld värda allihopa.